Rörelsegåtor och Master keys

På Movementklasserna sysslar vi med rörelsegåtor av olika slag. Ett nytt rörelsemönster att hitta, en parlek med enkla regler där den ena sätter förutsättningar och den andra löser “knuten”, en pinne som du ska runt och komma tillbaka till samma position utan att ta samma väg tillbaka osv. Allt vi gör i livet är egentligen mer eller mindre komplicerade rörelsegåtor.

De rörelsegåtor vi gör när vi leker två och två påminner mig starkt om mitt umgänge med hästarna. Här är ett exempel

GaiJin och jag leker i hagen. Vi har inga uttalade regler egentligen, däremot agerar vi på varandras energiimpulser, kroppshållning, tyngdpunkt. Vi är mitt ute på en stor äng som är en del av en ännu större beteshage. Hennes hästflock betar en bit bort och hon kan när som helst lämna mig och göra något annat om hon skulle vilja. En lek helt enkelt som vi båda är med i.

Så vad gör vi? Jag har ingen utrustning förutom mig själv. Jag står snett framför henne men fokuserar ovanpå hennes bakdel och flyttar min tyngdpunkt mot den. Det får henne att flytta bak hennes egen tyngdpunkt, tilta sitt bäcken, flektera sina höftleder, knäleder, hasleder och kotleder. Här kommer själva gåtan för henne, jag lägger till bra mycket mer energi (vilket man hör på min röst) än jag brukar göra. Energi som sprids in i hennes kropp, först genom att förflytta tyngdpunkten ännu mer, sen genom att hon väljer att veva med ett framben. Men det var inte lösningen på gåtan, för då tappade vi tyngdpunkten framåt. Hon ändrar sig och går framåt, med tyngdpunkten bakåt nedåt (vilket lyfter hennes framdel). Denna hållning får henne att bli kraftfull och imponerande, vad jag uppfattar. Jag tolkar också att GaiJin gillar känslan. Lite som när vi människor bröstar upp oss, vi känner oss lite starkare och lite självsäkrare. Min tolkning förstärks av att hon försöker igen, precis i slutet av filmen. Vi löste gåtan!

Precis som jag känner mig nöjd när jag löser en gåta på en Movementklass, upplever jag att GaiJin känner det samma. Att dessutom få känna sig stark och maffig, gör att hon känner sig ännu bättre.

Kanske är det också därför hon väljer att stanna kvar hos mig, med det höga tryck av energi jag tillför.

Det är inte bara jag som ger gåtor till hästarna. De är också med och sätter förutsättningarna. Kanske är det som mest tydligt när jag sitter på hästryggen. Att sitta stabilt och följsamt på en enorm varelse i rörelse är en rörelsegåta om något!

För mig är rörelsegåtor vi sysslar med på Movementklasserna en “master key” som finslipar min kommunikation och lek med mina hästar. Och så utvecklar de mitt intellekt, min självkänsla, mitt självförtroende, min rörelseförmåga och kroppsmedvetenhet, ett enormt plus i kanten! Tack Movement Stockholm ❤️