Serena Jöngren

Idag fyller en väldigt speciell individ år. Han har följt och guidat mig genom livet sedan jag var 8 år gammal. Genom hela min skolgång, genom alla mina personliga resor. Han har reparerat mig från brusten blindtarm, bukhinneinflammation och sju års utmattning. Han har lärt mig brutal ärlighet, inte minst mot mig själv. Han ser rakt igenom mig, tolererar inte det minsta skenhelighet eller osanning. Tvingat mig att vara autentisk, ärlig mot mig själv. Det var han som visade att jag aldrig behöver göra något för att jag “borde”. Att det är okej att inte kunna, inte veta. Så länge jag erkänner det och är trygg i det. Han tar aldrig skit, ingen bullshit. Som definitionen av integritet.

Jupiter, min största och viktigaste lärare genom livet. Idag fyller du 19 år. Jag vet inte vem jag hade varit utan dig, och jag vill inte veta heller. Det jag vet är att du gör mig till en bättre människa. Du har aldrig gjort något enkelt för mig, aldrig låtit mig glida på en räkmacka. Du har ställt krav och du har lärt mig att ställa krav. Aldrig värderat, bara låtit mig veta när jag är fejk och när jag är äkta. Du har medvetet kastat mig av din rygg hundratals gånger när jag inte betett mig som jag borde, när jag varit fejk och falsk. Du har fått mig att gråta så många gånger, fått mig att känna mig värdelös och dum. På samma sätt som du gett tusenfalt tillbaka när jag varit ärlig och på riktigt. Du lär mig att lyssna och lita på mig själv, skita i vad andra säger. Du hjälper mig varje dag att se vem jag är, just där och då. Tack för alla gånger du reparerat mig, och ännu mer tack för att du får mig att växa. Tack för att du visar vad trygghet är och lär mig att vara trygg i mig själv.

Vi firade dagen med en lång morgontur i skogen med vänner, i all enkelhet. Enkelheten att få sitta barbacka på din rygg med fartvinden i ansiktet och känna din ärliga och enorma kraft under mig. Tack.